Så kan svenska företag förbereda sin produktdata för Digital Product Passports

Digital Product Passport, DPP, beskrivs ofta som ännu ett nytt EU-krav som företag behöver förbereda sig för.

Det är sant – men det är bara en del av utmaningen.

För många svenska tillverkare, importörer och distributörer kommer den svåraste delen sannolikt inte att vara att förstå lagstiftningen. Den verkliga utmaningen blir betydligt mer praktisk:

Var finns vår produktdata? Är den korrekt? Vem ansvarar för den? Kan våra system dela information automatiskt? Och kan vi koppla rätt information till rätt produkt, modell eller batch?

Det är här Digital Product Passport snabbt går från att vara en juridisk compliance-fråga till att bli en fråga om datakvalitet, systemintegration och digital produktmognad.

Och företag som börjar förbereda sin data redan nu kommer att ha ett betydligt bättre utgångsläge.

Digital Product Passport är inte längre bara en framtidsfråga

EU:s arbete med Digital Product Passport har nu gått från planering till faktisk infrastruktur.

I juli 2026 blev EU:s Digital Product Passport Registry operativt. Registret är en viktig del av infrastrukturen bakom framtidens digitala produktpass och ska bland annat hantera produktidentifierare och relevant metadata.

De första stora obligatoriska tillämpningarna kommer redan 2027.

Från den 18 februari 2027 ska vissa batterier, bland annat batterier för elfordon, lätta transportmedel och vissa industriella batterier, omfattas av krav på digitalt batteripass.

Därefter följer fler produktgrupper.

EU:s arbetsplan pekar bland annat ut järn och stål, textilier, aluminium, däck, möbler, madrasser och ICT-produkter som områden där nya krav successivt väntas införas.

De exakta kraven kommer att variera mellan produktgrupper. Men den övergripande riktningen är tydlig:

Produktinformation ska bli mer strukturerad, tillgänglig, spårbar och maskinläsbar.

QR-koden är den enkla delen

När Digital Product Passport diskuteras är det lätt att fokusera på QR-koden som ska följa med produkten.

Men QR-koden är egentligen bara ingången.

Bakom den behöver företaget kunna tillhandahålla korrekt och uppdaterad information om produkten.

Beroende på produktkategori kan det handla om exempelvis:

  • produktidentitet
  • tillverkare
  • material och komponenter
  • produktens ursprung
  • hållbarhet
  • teknisk prestanda
  • reparerbarhet
  • återanvändning
  • återvinning
  • miljö- och livscykelinformation

För batterier omfattar informationen exempelvis produktidentifiering, tekniska egenskaper, tillverkardata, prestanda, förväntad livslängd och information som kan stödja reparation, återanvändning och återvinning.

Problemet för många företag är inte att informationen saknas helt.

Problemet är att den finns överallt.

Produktdatan är ofta utspridd över hela organisationen

Artikelnumret kanske finns i ERP-systemet.

Tekniska specifikationer finns i PIM eller PLM.

Leverantörsdata ligger i inköpssystemet.

Certifikat finns som PDF-filer i ett dokumentarkiv.

Materialinformation kommer via mejl från leverantörer.

Hållbarhetsdata ligger i ett Excel-ark.

Serviceinformation finns i ytterligare ett system.

Och vissa viktiga detaljer kanske bara är kända av en specifik medarbetare.

Så länge informationen huvudsakligen hanteras av människor kan det fungera, även om processen är ineffektiv.

Digital Product Passport förändrar situationen.

Informationen behöver inte bara finnas. Företaget behöver kunna förstå vilken information som är korrekt, vilken produkt den tillhör, varifrån den kommer, när den uppdaterades och vem som ansvarar för den.

Det gör datakvalitet till en central compliance-fråga.

Det här är särskilt viktigt för svenska företag

Sverige är en starkt export- och importberoende ekonomi.

Enligt SCB exporterade Sverige under 2025 varor till ett värde av cirka 2 044 miljarder kronor, samtidigt som varuimporten uppgick till cirka 1 979 miljarder kronor.

Det betyder att enorma mängder produktinformation redan idag rör sig mellan svenska företag, internationella leverantörer, distributörer och kunder.

DPP-kraven kommer dessutom inte enbart att påverka produkter som tillverkas inom EU.

Även importörer som placerar berörda produkter på EU-marknaden behöver säkerställa att nödvändig produktinformation finns tillgänglig.

Det räcker därför inte att säga:

”Leverantören har informationen.”

Det svenska företaget behöver veta att informationen kan hämtas, verifieras, kopplas till rätt produkt och göras tillgänglig enligt rätt struktur.

Leverantörsdata kan bli den stora flaskhalsen

Föreställ dig en produkt som består av 40 komponenter från 15 olika leverantörer.

Om framtida produktpass kräver information om material, ursprung, återvunnet innehåll eller andra produktattribut behöver tillverkaren samla in data från flera externa aktörer.

Om varje leverantör skickar informationen i olika Excel-filer, PDF-dokument och mejl blir uppdateringen snabbt ett omfattande manuellt arbete.

Det innebär att leverantörshanteringen också behöver utvecklas.

Frågan bör gradvis gå från:

”Kan ni skicka dokumentationen?”

till:

”Kan ni leverera den här informationen enligt denna struktur och koppla den till denna identifierare?”

Det är en betydligt större förändring än att sätta en QR-kod på en produkt.

Identifierare blir grunden för spårbarheten

Digital Product Passport bygger på att rätt information kan kopplas till rätt produkt.

Därför blir produktidentifierare centrala.

Företag behöver kunna hantera relationen mellan exempelvis artikelnummer, modellnummer, batchnummer, GTIN, serienummer och leverantörens egna identifierare.

Det väcker frågor som många organisationer redan brottas med:

Har samma produkt flera artikelnummer?

Finns gamla eller dubbla produktkoder kvar i systemen?

Har leverantören en identifierare medan det interna systemet använder en helt annan?

Kan vi se exakt vilken batch eller komponent som användes i en specifik produkt?

Tidigare har sådana problem främst skapat ineffektivitet.

Med DPP kan de också skapa compliance-risker.

API:er och integrationer blir en del av infrastrukturen

Digitala produktpass är inte tänkta att fungera som statiska dokument som någon manuellt uppdaterar en gång om året.

EU:s tekniska arbete bygger på maskinläsbar information och interoperabilitet mellan olika system.

I samband med lanseringen av DPP-registret presenterades också harmoniserade standarder inom områden som identifierare, databärare, interoperabilitet, API:er, datautbyte och datalagring.

Det innebär att systemintegration går från att vara en effektiviseringsfråga till att bli en viktig del av företagets produktinfrastruktur.

Ett företag kan ha ett modernt ERP-system men ändå vara dåligt förberett om ERP-systemet inte kan kommunicera med PIM, PLM, leverantörssystem och andra datakällor.

Datakvalitet är redan ett problem i svenska företag

Utmaningen är inte unik för Digital Product Passport.

SCB:s statistik om svenska företags AI-användning visar samma grundproblem.

Bland företag som övervägde AI men valde att inte införa tekniken under 2025 uppgav 44,3 procent problem med tillgång till eller kvalitet på nödvändig data.

Ytterligare 37,8 procent angav att tekniken inte passade ihop med befintlig programvara, utrustning eller system.

Statistiken handlar om AI, inte DPP.

Men problemet är detsamma.

Företag kan köpa moderna system snabbare än de kan skapa en sammanhängande datastruktur bakom dem.

Digital Product Passport kommer sannolikt att göra dessa svagheter ännu tydligare.

Sex saker företag kan göra redan nu

Företag behöver inte vänta tills den egna produktgruppen får ett definitivt DPP-krav.

Det finns flera förberedelser som skapar värde redan idag.

1. Kartlägg produktdatan

Identifiera vilken information som finns i ERP, PIM, PLM, Excel, dokumentarkiv och andra system.

2. Rensa produktidentifierarna

Skapa tydliga och konsekventa regler för artikelnummer, modellnummer, batcher och leverantörs-ID.

3. Definiera dataägare

Bestäm vem som ansvarar för olika typer av produktinformation och vem som säkerställer att informationen är korrekt.

4. Kartlägg leverantörsberoenden

Identifiera vilken data företaget själv äger och vilken information som måste komma från externa leverantörer.

5. Bygg integrationsförmåga

Undersök hur ERP, PIM, PLM och andra system kan dela strukturerad information genom API:er och integrationer.

6. Skapa spårbarhet

Företaget behöver kunna se var informationen kommer ifrån, när den ändrades och vilken produkt den gäller.

Det fina är att dessa investeringar skapar värde även innan DPP blir obligatoriskt.

Bättre masterdata kan minska produktfel. Strukturerad leverantörsdata förenklar inköp. Integrationer minskar dubbelregistrering. Och bättre spårbarhet kan effektivisera kvalitetsarbete, kundservice och rapportering.

DPP är i grunden en fråga om digital produktmognad

Digital Product Passport bör därför inte behandlas som ett isolerat projekt för företagets compliance- eller juridikavdelning.

Det kopplar samman produktdata, IT, inköp, kvalitet, hållbarhet, supply chain och juridik.

När kraven når företagets produktkategori kommer det inte att räcka att veta vilken information EU efterfrågar.

Organisationen måste också kunna skapa informationen, verifiera den, hålla den uppdaterad och koppla den till rätt produkt genom hela livscykeln.

EU:s DPP-infrastruktur är redan på väg att etableras och de första obligatoriska produktpassen kommer 2027.

Den viktigaste frågan för svenska företag är därför inte längre:

”När börjar Digital Product Passport gälla för oss?”

Den viktigare frågan är:

”Om vi behövde skapa ett korrekt digitalt produktpass i morgon – skulle vår produktdata faktiskt vara redo?”