Organisatorisk digital identitet för svenska B2B-plattformar
Att registrera en privat användare i en digital tjänst är idag ofta ganska enkelt. Personen identifierar sig, fyller i några uppgifter och kan börja använda tjänsten.
B2B-onboarding är däremot betydligt mer komplicerad.
När ett företag registrerar sig på en digital plattform behöver tjänsten inte bara veta vem personen är. Den behöver också förstå vilket företag personen representerar, vilken roll personen har och vad personen faktiskt har rätt att göra för organisationens räkning.
Resultatet blir ofta en kombination av organisationsnummer, registerslagningar, PDF-dokument, fullmakter, mejl, manuella kontroller och väntetid.
EU:s nya infrastruktur för digital identitet kan förändra detta.
European Digital Identity Wallet, EUDI Wallet, utvecklas för att ge både privatpersoner och organisationer möjlighet att använda verifierade digitala identiteter och attribut. EU:s pilotprojekt har redan testat användningsområden som organisatorisk digital identitet, avtalssignering, betalningar, utbildningsbevis, recept och digitala resehandlingar.
För svenska B2B-plattformar kan det innebära att onboarding gradvis går från att samla in information till att verifiera information som redan är betrodd.
Från ”vem är du?” till ”vem representerar du?”
BankID har gjort personlig digital identifiering till en naturlig del av svenska digitala tjänster.
Men i ett B2B-flöde räcker personlig identitet sällan.
Föreställ dig att Anna loggar in på en inköpsplattform för att registrera ett byggföretag.
Plattformen behöver veta att Anna verkligen är Anna. Men den behöver kanske också verifiera att företaget existerar, att Anna representerar organisationen och att hon har mandat att lägga beställningar, godkänna villkor eller signera avtal.
Idag hanteras dessa kontroller ofta genom flera separata system.
Med framtidens digitala identitetslösningar kan processen bli betydligt enklare. En person skulle exempelvis kunna dela verifierad information som visar både den egna identiteten och relationen till en organisation.
Istället för:
”Skriv företagets namn, organisationsnummer och ladda upp dokumentation.”
kan framtidens onboarding närma sig:
”Dela verifierad företagsidentitet och ditt mandat.”
Det är en relativt liten förändring ur användarens perspektiv, men den kan få stor betydelse för hur B2B-plattformar byggs.
Sverige börjar testa redan 2026
Utvecklingen är inte längre bara något som diskuteras på EU-nivå.
Digg utvecklar Sveriges statliga digitala identitetsplånbok. En första version är planerad till december 2026 och ska bland annat innehålla en e-legitimation baserad på Sverige-id på högsta tillitsnivå.
Samtidigt planeras en testmiljö där företag och andra organisationer kan börja prova hur deras tjänster kan kommunicera med digitala identitetsplånböcker.
Det är särskilt relevant för företag som driver digitala plattformar.
En B2B-plattform kan i framtiden fungera som en så kallad förlitande part – alltså en tjänst som tar emot och verifierar information från användarens digitala plånbok.
Det kan vara relevant för exempelvis:
- SaaS-plattformar
- leverantörsportaler
- inköpssystem
- HR-system
- entreprenörsplattformar
- marknadsplatser
- finansiella tjänster
- system för certifikat och behörigheter
För svenska företag är det därför klokt att börja förstå tekniken redan nu, även om alla användningsfall inte kommer att finnas tillgängliga från första dagen.
Sverige har redan starka digitala förutsättningar
Den här förändringen sker på en marknad där digitaliseringen redan är långt utvecklad.
Enligt Digg hade 86,5 procent av svenska små och medelstora företag minst en grundläggande nivå av digital intensitet under 2026. Det placerar Sverige bland de mest digitaliserade länderna i EU.
Samtidigt visar SCB att 72 procent av svenska företag med minst tio anställda köpte molntjänster under 2025 och 35 procent använde AI.
Även digital handel spelar en stor roll.
Under 2024 bedrev 36,7 procent av svenska företag med minst tio anställda någon form av e-handelsförsäljning. Det sammanlagda värdet av försäljning via webb och EDI uppgick till omkring 2 718 miljarder kronor.
När fler affärer flyttar till digitala plattformar blir en fråga allt viktigare:
Hur vet systemet vilket företag det faktiskt gör affärer med – och vem som har rätt att agera för företaget?
EU testar redan organisatoriska digitala identiteter
EU:s arbete med digitala identitetsplånböcker omfattar betydligt mer än personlig inloggning.
I de stora europeiska pilotprojekten har organisatoriska digitala identiteter varit ett av de viktigaste användningsområdena.
Ett exempel har varit offentlig upphandling, där företag behöver kunna bevisa både organisationens identitet och att personen som agerar för företaget faktiskt har rätt att göra det.
De europeiska pilotprojekten har totalt omfattat hundratals privata företag och offentliga organisationer.
Nya initiativ fokuserar dessutom särskilt på affärsprocesser inom B2B, B2G och B2C.
Det visar vart utvecklingen är på väg.
Digital identitet handlar inte längre bara om att en människa ska kunna logga in.
Den börjar handla om organisationer, roller, representation och affärstransaktioner.
European Business Wallet tar utvecklingen ännu längre
Parallellt med EUDI Wallet arbetar EU även med konceptet European Business Wallet.
Detta är ett separat initiativ som bygger vidare på samma övergripande idé om verifierbar digital identitet, men med tydligare fokus på företag.
Visionen är att företag digitalt ska kunna identifiera sig, dela verifierade licenser och certifikat, signera eller försegla dokument och delegera personer att agera för organisationens räkning.
Det skulle också kunna förenkla kommunikationen mellan företag och myndigheter samt mellan företag i olika EU-länder.
European Business Wallet är fortfarande under utveckling och bör därför inte betraktas som ett färdigt obligatoriskt system.
Men riktningen är tydlig:
Europa bygger gradvis ett lager av verifierbar digital företagsidentitet ovanpå dagens digitala tjänster.
Så kan B2B-onboarding förändras
För svenska B2B-plattformar kan utvecklingen påverka flera delar av kundresan.
Företagets identitet kan verifieras istället för att skrivas in manuellt.
Användarens relation till organisationen kan styrkas digitalt.
Mandat och fullmakter kan hanteras som verifierbara uppgifter.
Certifikat, behörigheter och andra bevis kan delas digitalt.
Avtal kan signeras i samma identitetsflöde.
Onboarding av företag från andra EU-länder kan dessutom bli betydligt enklare.
Den sista punkten är särskilt intressant för svenska företag som vill expandera internationellt.
Idag kan digital onboarding fungera mycket bra för svenska kunder, men bli betydligt mer komplicerad när en användare representerar ett företag i exempelvis Tyskland, Nederländerna eller Frankrike.
En gemensam europeisk identitetsinfrastruktur skulle kunna minska sådana skillnader.
Mindre datainsamling kan bli en konkurrensfördel
En annan viktig förändring är att digitala identitetsplånböcker inte nödvändigtvis innebär att företag får tillgång till mer data.
Tvärtom kan de göra det möjligt att samla in mindre information.
Tanken är att användaren ska kunna kontrollera vilka uppgifter som delas.
Ett företag behöver exempelvis kanske inte få ett helt dokument om det enda som behöver verifieras är att personen har en viss behörighet.
På samma sätt kanske en plattform inte behöver lagra alla företagsuppgifter om vissa attribut kan verifieras direkt från en betrodd källa.
Det kan skapa flera fördelar:
mindre datainsamling, enklare onboarding, bättre integritet och lägre risk vid hantering av känslig information.
För användaren kan resultatet bli ett betydligt kortare registreringsflöde.
Roller och mandat blir viktigare än själva inloggningen
Många B2B-system är idag byggda med en ganska enkel modell.
En användare tillhör ett företag och får sedan en viss roll i systemet.
Men verkligheten är ofta mer komplicerad.
En konsult kan representera flera organisationer.
En anställd kan få rätt att beställa men inte signera avtal.
En firmatecknare kan ha betydligt större mandat än en vanlig användare.
En entreprenör kan ha vissa behörigheter som bara gäller under en begränsad tidsperiod.
När verifierade digitala organisationsidentiteter blir vanligare behöver plattformarna därför kunna skilja mellan:
personens identitet, organisationens identitet och personens mandat.
Det är en viktig arkitekturfråga.
Företag som redan idag bygger sina system med tydliga modeller för organisationer, roller, behörigheter och delegation kommer sannolikt att ha betydligt lättare att integrera framtidens identitetslösningar.
Vad svenska B2B-plattformar kan göra redan nu
Det är fortfarande för tidigt att bygga hela produktstrategin runt en specifik wallet-integration.
Men det är inte för tidigt att förbereda systemarkitekturen.
Börja med att kartlägga hur företagskunder verifieras idag.
Vilka uppgifter skriver kunden själv in?
Vilka register används?
Vilka dokument måste laddas upp?
Hur verifieras firmatecknare?
Hur hanteras fullmakter och behörigheter?
Vilka kontroller görs manuellt?
Nästa steg är att separera personens identitet från organisationens identitet och mandat i datamodellen.
Undvik också onboardingprocesser där all information är hårdkodad som manuella formulärfält.
Framtidens B2B-plattformar bör istället kunna ta emot verifierad information från olika externa identitets- och credentialkällor.
Det är också klokt att följa Diggs arbete och de testmiljöer som planeras i samband med Sveriges digitala identitetsplånbok.
Framtidens B2B-formulär kan bli mycket kortare
Idag börjar många B2B-relationer med ett formulär.
Företagsnamn.
Organisationsnummer.
Adress.
Kontaktperson.
Befattning.
Behörighet.
Certifikat.
Fullmakt.
Sedan behöver någon kontrollera att informationen stämmer.
Den europeiska utvecklingen pekar mot ett annat arbetssätt.
Verifierad information kan istället komma direkt från en betrodd digital källa, och systemet kan automatiskt förstå vem användaren är, vilken organisation personen representerar och vilka rättigheter personen har.
För svenska B2B-plattformar är detta större än en ny metod för inloggning.
Det kan förändra onboarding, leverantörsverifiering, avtal, behörigheter, betalningar och gränsöverskridande affärer.
Framtidens viktigaste fråga kanske därför inte är:
”Vilka uppgifter ska kunden fylla i?”
Den blir istället:
”Vilka verifierade uppgifter behöver kunden faktiskt dela?”
