Efter några år i mjukvarubranschen börjar man se samma mönster om och om igen.

Ett företag investerar hundratusentals kronor i ett nytt system. Ett annat startar ett AI-projekt eftersom alla pratar om AI. Ett tredje vill bygga en kundportal, en app eller automatisera sina processer.

I början är energin hög.

Presentationerna ser bra ut.

Roadmaps tas fram.

Alla är överens om målen.

Men några månader senare börjar verkligheten komma ikapp.

Projektet tar längre tid än planerat.

Kraven förändras.

Nya idéer dyker upp mitt under utvecklingen.

Och plötsligt inser alla att den största utmaningen aldrig var tekniken.

Det var allt runt omkring.

När man tittar på några av Sveriges mest uppmärksammade digitala projekt de senaste åren blir just det väldigt tydligt.

Oavsett om vi pratar om Klarna, Kivra, Bolagsverket eller vårdsektorn handlar framgång sällan om vem som hade den modernaste tekniken.

Det handlar nästan alltid om vem som hade bäst förståelse för problemet som skulle lösas.

Sverige har kommit långt med digitalisering – men många företag brottas fortfarande med samma fråga

Om man bara tittar på statistiken ser Sverige nästan ut som ett facit för digitalisering.

Enligt SCB använde 72 procent av svenska företag med minst tio anställda molntjänster under 2025.

35 procent använder AI i någon form.

34 procent arbetar aktivt med dataanalys.

Och 91 procent har tillgång till fast bredband.

Det är imponerande siffror.

Samtidigt visar Tillväxtverkets undersökningar något som är minst lika intressant.

Nio av tio företag använder digitala verktyg för administration.

Men bara 16 procent använder digitalisering i större utsträckning för att utveckla sina affärer.

Det säger ganska mycket om situationen.

Tekniken finns redan på plats.

Den stora utmaningen idag är inte att digitalisera.

Den stora utmaningen är att skapa verkligt värde av digitaliseringen.

Klarna lyckades inte för att de byggde AI

När Klarnas AI-assistent började skapa rubriker fokuserade många på tekniken.

OpenAI.

Maskininlärning.

Automatisering.

Men det mest intressanta med satsningen är egentligen något helt annat.

Klarna började inte med frågan:

”Hur kan vi använda AI?”

De började med frågan:

”Hur kan vi hjälpa våra kunder snabbare?”

Det låter kanske som en liten skillnad.

Men i verkligheten förändrar det allt.

Under den första månaden hanterade AI-assistenten omkring 2,3 miljoner kunddialoger och tog hand om ungefär två tredjedelar av kundserviceärendena. Effekten motsvarade arbetet från cirka 700 heltidsanställda medarbetare.

Men siffrorna är egentligen bara resultatet av ett bra fokus.

Klarna valde ett konkret problem.

De mätte resultatet.

Och de byggde lösningen kring verksamheten, inte kring tekniken.

Det är en lärdom som många företag fortfarande missar.

De bästa projekten gör inte mer – de gör mindre

En av de vanligaste missuppfattningarna inom mjukvaruutveckling är att innovation handlar om att lägga till nya funktioner.

I verkligheten handlar många framgångsrika projekt om motsatsen.

Att ta bort saker.

Trustlys samarbete med Kivra och GodEl är ett bra exempel.

Resultatet blev 68 procent fler aktiverade återkommande betalningar och en minskning av betalningspåminnelser från omkring 10 procent till cirka 1 procent.

Men framgången kom inte från någon revolutionerande teknik.

Man gjorde bara processen enklare.

Färre steg.

Färre hinder.

Färre tillfällen där användaren kunde ångra sig eller ge upp.

Det är något vi ser i nästan alla framgångsrika digitala produkter.

Kunder vill inte ha fler funktioner.

De vill ha färre problem.

Därför fungerar vissa digitala vårdprojekt bättre än andra

Det finns få områden där digitalisering diskuteras så mycket som inom vården.

Men när man pratar med människor som faktiskt arbetar inom vården handlar samtalen sällan om teknik.

De handlar om tid.

Prioriteringar.

Arbetsbelastning.

Patientflöden.

Det är därför lösningar som Doctrin har fått genomslag.

Inte för att de digitaliserar vården.

Utan för att de hjälper vårdpersonal att fatta bättre beslut snabbare.

Data från plattformen visar att cirka 79 procent av inkommande digitala ärenden kan hanteras helt digitalt och att endast omkring 0,2 procent behöver hänvisas vidare till akutmottagning.

Det är imponerande siffror.

Men den verkliga framgången ligger någon annanstans.

Tekniken har blivit en del av vardagen istället för ytterligare ett system som personalen måste hantera.

Det är en skillnad som ofta avgör om ett projekt blir uppskattat eller motarbetat.

Ett av Sveriges mest framgångsrika digitala projekt handlar om årsredovisningar

Det låter kanske inte särskilt spännande.

Men just därför är Bolagsverket ett så intressant exempel.

Under 2023 skickades över 326 000 digitala årsredovisningar in. Det var mer än 72 000 fler än året innan.

Ingen pratade om AI.

Ingen pratade om innovation.

Ingen pratade om att förändra världen.

Man gjorde bara en befintlig process enklare.

Och ibland är det precis där de största vinsterna finns.

Inte i det spektakulära.

Utan i det praktiska.

När projekt går fel handlar det sällan om kod

Många tror fortfarande att misslyckade IT-projekt handlar om tekniska problem.

I verkligheten är det sällan så enkelt.

Millennium-projektet i Västra Götalandsregionen är ett exempel som diskuterats flitigt i Sverige.

När efterföljande granskningar presenterades handlade kritiken inte främst om programmering eller teknik.

Istället återkom samma saker som dyker upp i nästan alla problemprojekt:

Tidspress.

Bristande utbildning.

Förändrade krav.

Otillräcklig testning.

En organisation som inte hunnit förbereda sig.

Det är exakt därför erfarna projektledare ofta säger att mjukvaruprojekt handlar mer om människor än om system.

För ett system kan installeras på några timmar.

Men att förändra hur människor arbetar kan ta månader eller år.

Den viktigaste lärdomen

Om det finns en gemensam nämnare mellan Sveriges mest framgångsrika digitala projekt så är det denna:

De började inte med tekniken.

De började med frustrationen.

Någon var trött på långa handläggningstider.

Någon var trött på manuellt arbete.

Någon var trött på att kunder behövde vänta.

Först därefter kom systemet.

Först därefter kom plattformen.

Först därefter kom AI.

Och kanske är det just därför så många företag misslyckas med digitalisering.

De börjar med att leta efter teknik.

När de egentligen borde börja med att leta efter problem värda att lösa.

De företag som förstår den skillnaden kommer inte bara att bygga bättre system.

De kommer att bygga lösningar som människor faktiskt vill använda.